Synen på kunskap

Igår fick jag det tvivelaktiga nöjet att spendera ett par timmar i väntrummet på vårdcentralen och fick då en fundering omkring synen på kunskap.

Intill mig satt en mamma med sin dotter på säg 9 år. Dottern säger då att pappa har berättat om att om ett personnummer slutar på en jämn siffra så är man flicka. ”Vad har du för personnummer?” frågar hon mamman. Då märker hon att det inte stämmer med mammans personnummer. På frågan om varför det inte stämde då svarar mamman: ”Jag vet inte. Jag är inte så bra på sånt där…hehe” och sedan säger hon inget mer. Det leder tyvärr till att barnet också blir tyst.

Om du som läser det här är pedagog så har du säkert redan tänkt ut tio olika scenarion på hur mammans svar skulle kunnat bekräfta flickans nyfikenhet och önskan att lära sig mer. Ett exempel skulle kunna vara: ”Jaha, sa pappa det? Då får vi kanske fråga honom hur han menade? Eller så försöker vi ta reda på det när vi kommer hem.”

Så försök tänka efter vad du säger  till barn och vuxna i din närhet.

Blogg 100 – Nr 4

Annonser

Om fossing

En lagom klumpig lärare som lever efter devisen "Lös problemet"
Det här inlägget postades i Blogg100. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s