Att skriva ett juridiskt svar

Jag börjar redan på gymnasiet att drilla eleverna i hur ett juridiskt svar skall vara skrivet på högskolan för att de som väljer att läsa vidare skall vara förberedda. Följande är i stora delar hur Lunds universitet tycker att ett juridiskt svar skall vara uppbyggt och något vi försöker eftersträva i Privatjuridiken. Jag tycker att eleverna växer lite när de förstår att de jobbar på samma sätt som på högskolan, något som kanske känns väldigt avlägset i årskurs två.

Blogg 100 – Nr 11

I korthet handlar det om att beskriva vilken den juridiska frågeställningen är, vilka lagar och delar av lagen som gäller respektive inte gäller samt ett ställningstagande till hur frågeställningen bör lösas.

Hur du skriver ett juridiskt svar

Att veta hur man skriver ett korrekt juridiskt svar är inte lätt, därför kommer här en liten hjälp på vägen.

Lite punkter som ni bör tänka på vid besvarandet av uppgifter är:

  • Exakta lagrumshänvisningar då det förekommer relevanta sådana.

Man kan alltså inte enbart ange vilken lag som är/blir tillämplig. Det räcker inte heller att, då en paragraf består av flera stycken, ange vilken paragraf som skall användas för frågan. För en korrekt hänvisning krävs angivande av lag, paragraf, stycke samt ibland även vilken punkt/mening som skall tillämpas. Om däremot en paragraf gäller i sin helhet behöver man naturligtvis endast ange paragrafnummer. Vidare skall man ange alla de paragrafer som är relevanta.

  • Redogörelse för vad som står i paragraferna (ej detsamma som citat!)

Med detta menas att man bör redovisa för de olika rekvisiten i ett lagrum. Ett rekvisit kan ”översättas” till att avse omständighet eller villkor för paragrafens tillämplighet. Genom att använda sina egna ord skall man redogöra för de olika rekvisiten och visa att man verkligen har förstått varför en viss paragraf blir tillämplig.

Ex: BrB 8:1 ”Den som olovligen tager vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det, dömes, om tillgreppet innebär skada, för stöld till fängelse i högst två år.”

Rekvisit här är för det första att man skall ha tagit något. Detta något skall tillhöra någon annan. Vidare krävs det att det skett olovligen. Man skall även ha haft uppsåt att tillägna sig saken. Det sista rekvisitet är att det skall ha inneburit skada för den bestulne.

  • Motivering till varför detta lagrum är tillämpligt just i det aktuella fallet – samt om det finns undantag, varför de inte är tillämpliga

Här kopplas den teoretiska utläggningen i förra punkten samman med de konkreta omständigheter som ges i frågan. Motivera även varför eventuella undantag inte är tillämpliga genom att ange de rekvisit som hade krävts för undantagens tillämplighet.

  • Ställningstagande till hur det aktuella fallet skall lösas utifrån de lagrum du redogjort för.

Först här presenteras själva svaret på frågan. Var noga med att besvara frågeställningen så att det tydligt framgår vilka konsekvenser det blir i det aktuella fallet. Att bara redovisa för vad lagen stadgar räcker inte, ni skall oftast hjälpa någon eller några i frågorna. Det är alltså inte bara själva svaret på frågan som är viktigt, utan resonemanget och motiveringen bakom.

Källa: Juridicum i Lund

Exempel på fråga och svar

Matvaruhandlaren Ahmed Dipak har beställt ett parti jordgubbar hos Fruktimporten AB att avhämtas kl. 08.00 midsommarafton. När Dipak infinner sig på utsatt tid får han först vänta en kvart varefter han får beskedet att jordgubbarna inte kan tillhandahållas före kl. 18.00 eftersom den lastbil som är på väg till Fruktimporten AB fått punktering. Rasande rusar Dipak iväg till Möllans Kolonialhandel där han köper jordgubbar till ett något högre pris. Han ringer upp Fruktimporten AB och häver avtalet med dem samt meddelar att han kräver skadestånd.

Vilka rättigheter har Dipak? Ange lagrum!

Svar: Det framgår inte helt klart av frågans förutsättningar om Dipak beställer jordgubbarna i egenskap av konsument (för en egen midsommarfest) eller näringsidkare. Det är dock rimligast att tolka frågans förutsättningar så att han beställer dem i egenskap av ”matvaruhandlare”, dvs. näringsidkare. I annat fall synes det överflödigt att ange att han är just ”matvaruhandlare”. KöpL blir tillämplig på ett köp mellan två näringsidkare (1 § KöpL respektive 1 § KKL).

Hävningsrätt: För att ha rätt att häva vid säljarens dröjsmål med att avlämna varan krävs att avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för köparen och säljaren insåg eller borde ha insett detta (25 § KöpL). Dröjsmålet får anses vara väsentligt för Dipak och möjligen borde också säljaren inse detta. Syftet med köpet var att jordgubbarna skulle säljas inför midsommarfirandet. Det är samtidigt inte omöjligt att sälja jordgubbar även efter midsommarafton. Matvaruhandlare får ända anses ha ett särskilt intresse av att kunna erbjuda sina kunder jordgubbar i samband med midsommaraftonsfirandet. Detta borde Fruktimporten AB ha insett. Skadestånd: För att säljaren skall gå fri från ansvar krävs att han visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid köpet och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. Punkteringen ligger inom säljarens kontroll.

Annonser

Om fossing

En lagom klumpig lärare som lever efter devisen "Lös problemet"
Det här inlägget postades i Blogg100, Juridik. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s