Kvalitet på läromedel

De första åren jag arbetade som lärare så höll jag mig fast i ett läromedel för det skulle man ju ha. Men när jag efter ett läsår fick tillbaka böcker som inte ens var öppnade började jag fundera på om läromedlet verkligen behövdes. Det visade sig att jag tyckte att de inte uppfyllde mina krav eller innehöll de delar av kursen som var viktiga så jag fick ju ändå göra eget material. Då tillförde läromedlet bara en kostnad. Många läromedel är säkert bra men jag har stött på läromedel som varit så pass dåliga att jag skickat tillbaka cirkulationsexemplar till förlaget. Ett läromedel är också bara författarens utdrag av vad denne tycker är viktigt i kursinnehållet från Skolverket.

Nackdelen med att inte använda bok är förstås att man får skapa mycket material själv, vilket tar tid, men det tycker jag det har varit värt. Varje gång man kört en kurs så har man dessutom en hel del material att utgå ifrån i botten och behöver bara förfina det.

Nu har jag stött på ett avsnitt i kursen Företagsekonomi 2 där läromedlen som jag sett helt fallerar och knappt skriver ett ord om ett avsnitt. Antingen har jag feltolkat kraven från Skolverket eller så har läromedelsförfattarna helt struntat i ett kunskapskrav och tyckt att det får lösa sig ändå.

Om man jämför Företagsekonomi 2 med gamla Företagsekonomi B så har den blivit mer vetenskapligt inriktad och det kanske är där böckerna inte hunnit ikapp ännu utan fortfarande arbetar mycket med fokus på praktiska metoder. Avsnittet som jag pratar om är en av de sex centrala innehållspunkterna: ”Metoder, teorier och modeller som används i företagens interna styrning”. Kopplat till det här är kunskapskravet som på A-nivå lyder: ”Med hjälp av komplexa teorier och modeller förklarar eleven företagsekonomiska företeelser och sammanhang. Eleven värderar med nyanserade omdömen teoriernas och modellernas användbarhet.”

Det här är ingenting som man bara snyter ur rockärmen och tror att eleverna får med sig bara för att man kan skriva en affärsplan eller klarar av att bokföra. Böckerna tar i princip inte upp några teorier eller modeller och definitivt inga komplexa modeller. Så här står man som lärare ganska utlämnad till att gissa vad de som skrivit ämnesplanerna har tänkt sig. Lite är det problemet med ämnesplaner i skolan också att de är skrivna på ett sätt så att den som läser det får gissa. Vi som lärare får gissa vad Skolverket tänker sig och eleverna får ibland gissa vad vi som lärare är ute efter. Tänk vad mycket lättare det hade varit om de experter som skrivit ämnesplanerna också kunde ge exempel på vad de tänker sig i form av uppgifter och nivå på elevsvar. Men det skulle ju så klart inte gå för då skulle vi kunna få likvärdighet mellan skolorna!

Jag tänker arbeta med en uppgift om utbud och efterfrågemodellen och har då åtminstone lyckats hitta en början på problemet men jag vet inte om jag kan hitta några lämpliga komplexa teorier som eleverna kan använda och utvärdera användbarheten på. Möjligen finns det något i högskolans kurslitteratur men det finns inget på gymnasienivå – ännu.

Blogg 100 – nr 64

Annonser

Om fossing

En lagom klumpig lärare som lever efter devisen "Lös problemet"
Det här inlägget postades i Blogg100. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s